Mina älskade föräldrar. Hur är det med er? Var är ni? Vad händer med er? Jag vill fråga er, fråga igen och igen. Snälla svara mig omedelbart och ge mig er adress. Lever ni fortfarande???
Dessa ord skriver Wilma Ermann till sina föräldrar i Tyskland i oktober 1941. Hon får tillbaka sitt brev med en liten klisterlapp på kuvertet: Avrest, utan att ange en adress . Tillsammans med de knappt 20 judiska invånare som bodde i den lilla byn Rhaunen i Moseldalen har Wilmas föräldrar och lillasyster deporterats till ett av de största getton som inrättades av nazisterna i det av dem ockuperade Polen Lódz getto. Wilma kom ensam med Kindertransport till Sverige sommaren 1939. Då var hon nyss fyllda 15 år och hon kom att bli kvar här resten av sitt liv. När etnologen Carolyn Östberg träffar Wilma 2009 växer idén om att försöka finna ut vad som hände med Wilmas familj. De läser breven från föräldrarna som Wilma fick fram till hösten 1941 och tillsammans med dokument, fotografier, research i ett stort antal arkiv samt Wilmas egna berättelser växer bilden från en liten by i västra Tyskland under 1930- och 40-talen fram. Familjen Ermanns tidigare okända öde lyfts fram ur statistiken från Förintelsen och vävs samman med de större händelserna i Europa under den här tiden.
Liebe Wilma är historien om en ung flicka som kom till Sverige 1939, på flykt undan den nazistiska judeutrotningen. Det finns många liknande berättelser, samtidigt som de tyvärr är alltför få. Även om de på många sätt liknar varandra är varenda en av dem unik och värd att berättas. Carolyn Östberg, författare