Den här monografin behandlar de ekonomisk-statistiska behoven och förutsättningarna för tillkomsten av en statlig konjunkturbevakning i Sverige, från 1600-talets början fram till 1939. Till en början rörde det sig om rudimentära insamlingar av ekonomisk information för vissa fiskala ändamål.
Insamlingen av ekonomiska data kom efterhand att utvidgas, till att inbegripa såväl en inventering av landets resurser som hur dessa bäst skulle användas, fram till de mer omfattande och systematiska insamlingarna under 1800–1900-talen. Den framväxande offentliga konjunkturbevakningen sätts in ett större ekonomiskt sammanhang. Kontexten är nödvändig för att förklara varför insamlandet av ekonomisk-statistiska data för konjunkturanalytiska syften efterhand kom att bli allt viktigare för staten. Boken är skriven kronologiskt, med en tematisk indelning. Kronologin syftar till att så långt det går undvika anakronismer.
Med sitt upplägg ger boken en annorlunda och ny vinkling på sättet att skriva den svenska ekonomiska politikens historia.
Monografin vänder sig till de forskare och allmänhet som är intresserade av konjunkturpolitikens framväxt i Sverige, från början av 1600-talet till slutet av 1930-talet.
Sven Hellroth (f. 1956) har varit verksam som doktorand, forskare och administratör på institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet sedan 2002. 2011 disputerade han på avhandlingen ”Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt:
arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning i Sverige 1893–1914”.